Halloweenbakelser

Gott att ha Jossan hemma några dagar (William kunde tyvärr inte komma loss i helgen) Jossan har bakat ikväll. Det var läskigt gott :-) 
Kolla så fint hon fixat!



Härligt när hårt arbete ger resultat!

Stort GRATTIS till klubben! I onsdags fattade ett enat kommunfullmäktige beslutet om en ombyggnad av Olympia. Det är underbart att se den glädje Paul känner för detta. Han lade en mycket stor del av sin arbetstid på detta projekt tillsammans med Lars Jongård, på JKAB. Det känns klart extra roligt för dem båda nu när det äntligen blir verklighet. Det ska bli spännande att se det nya Olympia växa fram. Än en gång grattis HIF!

Jag tycker det är kul att hd uppmärksammar det arbete som killarna har lagt ner. Detta är ett av många viktiga projekt som Paul drev men som andra nu får ta över.
http://hd.se/sport/2014/10/25/jag-far-gashud-nar-jag-ser-arenan/
 
Bild lånad från http://www.hif.se
 

Imponerad av sjukvården!

Jag är så imponerd över alla underbara människor som tog hand om mig på Dagakuten på HBG Lasarett I onsdags när jag opererades. Glada, lugna, hjälpsamma, skämtsamma, profisionella underbara människor. Jag var ganska orolig för operationen eftersom jag skulle vara vid medvetande och få blockadbedövning i ärmhålen. Men personalen var helt fantastisk och tog väl hand om mig på bästa sätt. Jag fick lugnande så jag slapp vara rädd och alla var mycket vänliga och förklarade tydligt för mig vad som skulle hända och hur mina skelettskador såg ut.  Operationen tog 1 1/2 timme (skulle gått fortare med det tog tre försök innan stiften kunde placeras i rätt läge) och var lyckad, dock lyckades man inte förlänga ringfingret men det kan jag leva med. Det viktiga är att jag kan använd handen. Dagen började med inskrivning på Dagakuten vid 07.30 och Paul kunde hämta mig vid 16.30. Nu tar jag både snabbverkande och långtidsverkande morfin kombinerat med dubbla alvedon mot smärtan och glädjer mig åt att jag kommer att bli bra. 











 (Som ni vet blev jag sparkad av vår häst för drygt en vecka sedan. Tur i oturen var att jag klarade mig undan med frakturer och krosskador på höger hand och handled.) 

Änglavakt

I söndags var jag med Jossan och Spirit på hästtävlingar i Viarp. De kom trea på 65% i medelsvår B:2 och fick mycket beröm av domare och publik. Jättekul!
Men när det är dags för andra klassen är olyckan framme, de rider förbi mig för att lämna spöet i min han och då sparkar Sprit snett bakåt mot mig precis när jag tagit emot spöet. Hoven träffar min högerhand och slår in den med full kraft i min mage. Först känner jag mig förvånad, sen kom smärtan och luften gick ur mig. Det gjorde fruktansvärt ont i magen och synfältet försvann, jag minns att jag tänkte, "Nu är det slut".

Jag vet inte hur det gick till men jag beordrade Josefine att rida in och göra sitt program MSV B:4 och det gjorde hon jättebra med tanke på hur chockad hon var av händelsen 30 sekunder innan start. Är så stolt över henne. Däremot skäms jag över mig själv, jag borde veta bättre, men jag litade helt enkelt för mycket på vår snälla häst.

Det blev till att åka ambulans till sjukhuset och stackars chockade Josefine fick köra hem hästtransporten själv. Det klarade hon jättebra.

Senare på kvällen kom mina goa barn och hälsade på mig på akuten/kirurgen, det var skönt med lite sällskap under väntan på domen  (Paul varv på möte i Stockholm med Svenska Fotbolls Förbundet). Sen körde barnen vidare till Lund och därifrån tog William tåget till Karlskrona, stackaren var inte hemma i sin lägenhet förrän efter midnatt.

Jag fick massor med morfin mot smärtorna i buk och hand/handled. Kontraströntgen av buken  och blodprover visade som tur var att jag klarat mig från inre blödningar. Fantastiskt härligt besked. Däremot visade röntgen att jag hade 2 frakturer och krosskador på hand och handled...men även där hade jag tur, det såg ut att ligga rätt så jag slapp operation. Beväpnad med gips,  Citodon och penicillin samt
rejält hög på morfin fick jag sjuktransport hem från lasarettet. Söndagen blev inte som jag tänkt mig :-)

Igår var jag hemma och sov stora delar av dagen men idag har jag åter börjat jobba. Min hjälpsamma kollega ordande  en mus för vänsterhanden så att jag kan jobba trots att högra inte går att använda.

Jag har haft änglavakt, är så tacksam att det inte blev några svåra skador. Det kunde gått fruktansvärt illa.

Lita aldrig på en häst hur snäll den än är. 








Pappa - dotter tid








RSS 2.0